Åren kring 1860 var viktiga i belysningens historia. Amerikanarna började utvinna fotogen ur mineralolja. Ingen ville längre befatta sig med osande oljelampor, inte heller i Sverige. Nej, fotogenlamporna gav bättre ljus. De var lätta att hantera och krävde heller inte kontinuerlig tillsyn.
Och så blev det nya bränslet så billigt! Till en början kostade 1 liter fotogen 77 öre, men priset sjönk och 1890 var det 16 öre. Ett kilo stearinljus gick då på 108 öre och talgljuset på 85.
Ovanstående uppgifter är hämtade ur folklivsforskare Jan Garnerts avhandling Anden i lampan, där han ger ett etnologiskt perspektiv på ljus och mörker.
Vad han däremot inte nämner är vår egen svenska fotogentillverkning på Oljeön i Ängelsberg, där Pehr August Ålund år 1875 byggde ett oljeraffinaderi. Du måste se och höra dess historia! Bara ett verkligt energiknippe kan få idén att frakta olja från USA genom Bergslagens smala vattendrag!
Fotogenlampornas aktiva tid blev inte så lång, cirka 50 år. Sedan kom gas och elektricitet.
I mitt kök hänger ett vackert minne från den gamla ”ljusrevolutionen”. Det har mässingsdetaljer, blomsterdekor och vit kupa men ger varken läs- eller allmänljus. Samma sak gäller den här fotogenlampan tillverkad 1940. Men vad då… stämningen de skapar gör ju gott för själen.
↧
Ljuset - kom från fotogen
↧