Avund är en känsla som kan uppstå hos en person när någon saknar någon annans förmodade överlägsna egenskap, prestation eller innehav. Vad som föll mig in vid tanken på dödssynden avund var fabeln om räven och storken. Den är skriven av den grekiske fabeldiktaren Aisopos som levde åren 620 till 560 före Kristus. Han var slav på Samos men han lyckades tjäna sitt frigivande genom sin kvickhet. Dock blev han dödad på grund av sin spydighet.
Fabeln om räven och storken var ungefär så här:
Räven och storken var vänner men räven kunde ju inte låta bli att luras. Räven hade bjudit in storken på middag. Men den listige räven serverade soppan på en flat tallrik och när storken skulle äta fick han inte i sig det minsta av läckerheterna. Räven åt girigt upp allt. Storken var dock inte sen att ge igen och när det var hans tur att bjuda på middag serverade han soppan i en hög flaska. Nu var det räven som inte kunde äta.
Dödssynden avund symboliseras med färgen grön och förknippas med djuren hund och get – grön av avund har man ju hört! Dödssynderna straffades i Helvetet på allehanda brutala sätt. Avund straffades med att man i Helvetet fick sitta i iskallt vatten. Det verkar ju ganska skonsamt om man jämför med girighet som straffades med att sitta i en kittel med kokande olja. Den vrede styckades levande!
Tallriken som jag valde i samlingarna är från Eskilstunahemmet och flaskan kommer från västra skolan i Nyköping.
↧
Tema De sju dödssynderna: "Tallrik och flaska"
↧