Tema Slarv: "Motsatsen till noggrann"

Vävning är en stimulerande sysselsättning. Husbehovsvävningen i form av lakan och handdukar har upphört men att idag fylla fritiden med vävning av t ex dukar, plädar och ranor är stimulerande och den kreativa förmågan kan utvecklas. Tyvärr uppfattas vävning som något svårt, krångligt och tidskrävande. En sysselsättning för tanter som väver trasmattor.

I föremålsarkivet finns den här lilla bandvävstolen. Någon har börjat väva ett brett band men av någon okänd anledning har arbetet avslutats och lämnats med inslaget (trådarna som går på bredden) hängande lite trassliga. Är det ett tecken på slarv eller att vävaren hastigt fick avbryta arbetet och inte fick möjlighet att fullfölja vävningen?

Vävning kräver noggrannhet, exakthet och kontroll. Vad händer om man gör avsteg från det?

Slarv med varpen (trådarna som går längs med väven) kan ge som resultat en sned eller bucklig väv. Trådarna trasslar sig och går av med fult slutresultat. Noggrannhet är A och O.

Slarv vid uppsättning av varpen i vävstolen medför att det blir fel mönster på väven. För att undvika det gäller exakthet och kontroll. Möjligen kan det ursäktas med att det syns att duken är hemvävd.

När arbetet kommit så långt att vävningen kan börja går det inte att slå av på noggrannheten. Inslaget måste föras in mellan varptrådarna på rätt sätt. Slarv här kan ge ett förödande resultat. Inte minst stadkanten är betydelsefull. En ful sådan förstör helhetsintrycket hur vacker väven är i övrigt.