Det här vackra kartotek-skåpet i mörkbetsad furu med 50 gedigna lådor, var och en med metallhandtag och inbyggd avdelare av trä, symboliserar den svunna tid då datorer inte ens var påtänkta.
Tillverkningsåret uppges till 1900 och skåpet har bland annat härbärgerat museets samlingar av små personfoton och katalogkort för böcker i alfabetisk ordning. Liknande skåp i diverse träslag fanns länge på varje svenskt bibliotek oavsett kategori (skol-, folk-, läns-, stift-, högskole- etc). Där kunde den kunskapstörstande eller läshungrige besökaren bläddra bland katalogkorten för att dels se om den önskade boken ingick i samlingarna, dels på vilken avdelning den i så fall placerats.
Bokstavssystemet från A till Ä används fortfarande, där exempelvis G står för litteraturvetenskap, H för skönlitteratur, R för idrott, lek och spel samt T för matematik. Däremot är det slut med kortbläddrandet, några enkla tryck på datorn och frågorna är besvarade. Man kan till och med kolla och beställa från hemmets lugna vrå. Allt som förvarades i de 50 kortlådorna, säkert mellan 5 000 och 10 000 blad, ryms nu dessutom på ett litet USB-minne som mäter 15x50 mm!
Men nog kändes det trivsammare att titta i kortlådorna. Det är precis som skillnaden mellan tåg och flyg. Det bör ta en viss tid för att uppleva resan fram till målet. Och under bläddrandet kanske man stöter på andra helt obekanta titlar som är intressanta. Sådant händer sällan eller aldrig i datorn.
Som författare till några enkla handböcker minns jag med stor tillfredsställelse ett besök i USA:s största bibliotek National Library of Congress i Washington år 1973, en sorts motsvarighet till vårt svenska Kungliga Biblioteket. Minsann fanns mina verk i de amerikanska kortlådorna! Men jag undrar om någon någonsin efterfrågade dem där.
↧
Fritt val: "Ett skåp från A till Ä"
↧