”Svenska slott och herrgårdar ligger förunderligt vackert. Vid landsvägskanten står en skylt med säteriets namn och ibland en förbudsskylt mot obehörig trafik. Så löper en snörrät allé genom ett slättlandskap med hjordar av betande kor. Man passerar enorma ladugårdar och rader av stora maskiner. Sedan ligger själva slottet avskilt i en lövsal bakom höga häckar och ruvar på historiska och arkitektoniska hemligheter”. Så inleder Fredric Bedoire, professor i arkitekturhistoria vid konsthögskolan i Stockholm, sin handbok ”Svenska slott och herrgårdar – en historisk reseguide”.
Beskrivningen blir levande under seniorbloggarnas vårutflykt 2016 då Sörmlands läns museiseniorer besökte Elghammars slott i Björnlunda socken i Sörmland. Slottet, som uppfördes under tidigt 1800-tal i empire stil, ligger på en udde omflutet av Lockvattnet men inte bakom höga häckar. Entrén är välkomnande. En bred granittrappa leder upp till huvudportalen i en något utskjutande tvåvåningsbyggnad prydd med sex väldiga joniska kolonner krönt med en tympanongavel med ätten von Stedingks vapen och devisen More Parentum. På vardera sidan av trappan vilar två väldiga lejon och, kan man lätt fantisera om, ruvar på slottets historia.
I Sörmland finns mer än fyrahundra slott och herrgårdar varav Elghammars slott är ett av de mest välkända. Slott och herrgårdar grundades på adelns privilegier att äga och bebygga skattefria så kallade säterier och Elghammar kom i familjen von Stedingks ägo 1807 då Curt von Stedingk köpte säteriet och lät uppföra det nuvarande slottet.
Ett gammalt talesätt berättar att adelsmän, ekar och äpplen inte går norr om Dalälven och att adelsmännen inte passerade Dalälven bekräftas av att det nordligaste adelsslottet är beläget i Uppland. Devisen More Parentum betyder ”Efter fädrens sed” och att Elghammars slott vårdats därefter får vi bevittna med egna ögon under en guidad visning i byggnaden. En något bedagad interiör full med skönhet berättar om förändringarnas historia som talar till oss på många olika sätt. Utanför leker Lockvattnet som tidigare kallades just Lekvattnet troligen efter vattnets rörelser, rörelser som fantasin kan omsätta i mänskligt liv och rörelser i de praktfulla salarna kanske till ackompanjemang av trummor och tamburiner. En tympanon är nämligen ett halvrunt eller tresidigt fält över till exempel en gavel och benämningen kommer från grekiskans tympanon som betyder trumma , tamburin.
