http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/331318.
Så börjar en ur min synvinkel mycket informativ information som är ett föredöme när det gäller att få oss att förstå vad det innebär att börja handla och agera mera hållbart. Rubriken för veckans Seniorblogg var Hållbart och jag hade svårt att komma igång. Vad skall jag skriva om – hållbart hemma, mat, vatten, energi, återvinning eller vad?
Jag började med att ”googla” runt och hittade hur mycket som helst som berörde detta med hållbarhet. Här fanns en uppsjö av uppslag och intressant information. Det var också mycket skrämmande läsning om hur vi misshushållar med våra resurser som så negativt drabbar vår värld i form av miljöförstöring, svält, utarmning av vår natur med mera.
Så länkade jag in på en sida och möttes av de här orden ”Det är roligt med hållbart! Det sätter igång fantasin och skapandet samtidigt som man släpper loss från moden och trender”. Ett citat hämtat från Framtidsstigen.se, en tänkvärd guide fylld av tips och råd för hur man ska konsumera hållbart. Den är framtagen av Lunds kommun i samarbete med renhållningsverket och avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet.
Skrämmande att läsa, och som man har svårt att ta till sig, är att en tredjedel av all mat som produceras i världen kasseras. Vilket innebär att 1,3 miljarder ton mat kastas och där av betraktas 35 procent ätbart matavfall komma från hushållen, 28 kilo per person och år. Om vi vore bättre på att planera våra inköp, inte lagade för mycket mat och inte följde bäst före-datum så slaviskt skulle vi inte behöva kasta så mycket mat som vi gör. En av många anledningar till att vi kastar så mycket mat beror säkert också på sättet vi handlar. Köper större förpackningar än nödvändigt vilket också kan bero på att dessa oftast är större än kundens behov och inget alternativ finns. Bäst före datum går ut innan man hinner förbruka och så kastas maten även om det varken smakar, luktar illa eller möglar.
Självfallet vill inte någon kasta mat men de siffror vi sett visar på att något trots allt är fel. Det handlar oftast om planering både vid inköp, hantering och tillagning. I det senare fallet att man lagar för mycket, tar inte hand om resterna utan låter dem gå i avfallspåsen eller tömmer förpackningarna för dåligt. Upp till 5000 kronor per år kan ett hushåll spara och de pengarna kan man använda på ett bättre sätt än att ”kasta” dem i soporna. Utslaget på varje invånare slängs enligt tillgänglig statistik mat för cirka 1500 kronor per år.
För hushållen finns därför mycket pengar att tjäna genom att tänka efter – före!
