I Koranen kan man ta del av föreskrifter kring den muslimska klädkoden. Där står att en muslimsk klädsel ska vara anständig vilket för män tolkas så att de bär byxor eller en dräkt som går nedanför knäna. Som minst ska kroppen vara täckt till naveln men helst bör också överkroppen vara täckt. Kvinnan täcker kroppen med heltäckande kläder och bör bara visa huden på händer och fötter. Koranen föreskriver att kvinnan ska ”fästa slöjan så att den täcker barmen” vilket ger ett tolkningsutrymme från att slöjan kan täcka håret och lämna ansiktet fritt till att endast ögonen i kvinnans ansikte får synas. För båda könen gäller att kläderna ska vara lössittande för att inte visa kroppsformen samt att de inte bör vara så tunna så att det går att se rakt igenom. Kläder ska inte heller markera bärarens status eller dra uppmärksamhet till sig.
Att männens klädsel inte behöver vara lika heltäckande som kvinnornas har en praktisk förklaring. Enligt islam är män skyldiga att arbeta och i framför allt kroppsarbetande yrken kan en heltäckande dräkt bli ett hinder för arbetets utförande.
Koranen skriver: ”Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar och till [alla] troende kvinnor att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade.”.
Den kvinnliga klädkoden syftar alltså till att kvinnan inte ska dra till sig männens uppmärksamhet och att skydda kvinnan från männens lustfyllda blickar samt att visa att kvinnan inte är intresserad av sex eller några förhållanden som inte innebär giftermål.
