På 1700-talet blev muséet en plats där man bevarar samlingar och där dessa kan visas för allmänheten. Men som så mycket kan man spåra ordet tillbaka till antiken och då först till Grekland där mouseion var konstens och vetenskapens gudinnors, musernas, helgedom.
Muséum däremot är latin och i det antika Rom beskrev det platser där man förde filosofiska diskussioner. Det var också i Italien som den nuvarande betydelsen började ta form då man under 1500-talet kom att använda ordet för att beskriva Lorenzo di Medicis samlingar i Florens. Hundra år senare kom ordet att betyda kuriosasamling och ytterligare hundra år senare fick termen den betydelse den fortfarande har.
På Sörmlands muséums hemsida kan man läsa att muséets vision är att vidga vyer och väcka engagemang och att verksamheten ska bidra till att människor påverkar samhället och sin livssituation. Muséet ska ha människan i centrum, deltagande i fokus och historia, konst och slöjd som verktyg. Organisationen kan inte skriva sin fysiska historia längre tillbaka än till 1910-talet men med sin vision och sitt uppdrag kan man påstå att den antika traditionen från Rom förvaltas, inte bara på en fysisk plats utan också med alla de möjligheter till kommunikation som står till buds idag.
Ett försök att hålla samtalet om Nyköpings historia levande är websidan ”Nyköping- historien längs ån” där den intresserade i korthet kan ta del av information om historiska platser i trakten. På nummer 32, Gamla residenset, finns spännande uppgifter om byggnadens skiftande historiska och nutida funktioner. Byggnaden uppfördes först som residens åt landshövdingen i början på 1700-talet, blev därefter kontor för länsstyrelsen för att sedan under det tidiga 1800-talet bli hemvist för tvångsomhändertagna korrektionshjon, människor som ansågs ligga samhället till last på grund av vanart, lättja eller liderlighet. I slutet av 1800-talet upphörde verksamheten med att försöka ge samhällets olycksbarn goda vanor och nya möjligheter genom disciplin och arbete, verktyg som ansågs förbättra människan.
Vid tre tillfällen under december 2015 kan man som besökare på gamla residenset få träffa hjonen i ”Fattigdomens jul – en soppteater” som ges av Nyköpings stads teater. De tvångsintagna förbereder sig inför den stundande julen och hoppas att julbocken kanske ska komma till dem med skamgåvor.
Att ge en julklapp hör ihop med seden att i hemlighet överlämna en ”skamgåva”. En elak vers fästes vid ett vedträ eller på en halmbock och i skydd av mörkret klappade givaren hårt på mottagarens dörr, slängde in klappen och sprang därifrån. Det är inte svårt att dra paralleller till idag och genom att ta del av om vår historia ges vi möjligheter till vidgade perspektiv på dagens samhälle och dess innehåll.
Gamla residenset är nu klassat som byggnadsminne och som sådan en kulturhistorisk värdefull byggnad som måste bevaras för all framtid och som inte får förvanskas, byggas om eller rivas.
Tre stationer ytterligare återstår på sidan ”Nyköping- historien längs ån”, ett samarbete mellan Sörmlands muséum och Nyköpings kommun, och mycket mer intressant finns att ta del av om området i Gamla residensets grannskap, om människorna, makten, energin och ekonomin som format Nyköping genom historien. Och samtalet kan fortsätta.
