Vi bloggare har haft besök av Anna Hedtjärn-Wester, som berättade om kläder, inhemska och importerade. På 1960-talet var 90% av de som såldes i Sverige svenskproducerade och nu är det mindre än 1%. Vi har haft stora producenter i bl a Västergötland, främst under 1900-talet när konfektionssömnad blev populärt. Före de var det mesta hemsytt eller gjort av en skräddare.
Denna safarikostym är från 1965 och gjord i fröskalsbomull och polyester med nylonfoder. Såld, eller aldrig såld om man ska vara korrekt, hos Börjes Herr-och gossekipering. Den är skänkt till muséet i oanvänt skick. Kallas för vardagsplagg men är ändå välarbetad med fodrade ficklock o s v. Märket är Svensk kvalité från ERLA ett Boråsföretag. Börje själv har sagt att de som åkte på semester ville ha ”någonting när man kom ner till värmen”. Det var i slutet på 50-talet och början av 60-talet som svenska folket fick råd att resa utomlands när de första charterresorna anordnades.
Jag tänker då på min fars resegarderob. Han hade en liknande kavaj för att användas då de reste till Mallorca och Kanarieöarna. Mina föräldrar älskade värmen och med ett jordbruk som aldrig gav semester om man var kvar på gården, så reste de bort i en vecka i taget. Först var det Sverige som utforskades, främst fjällvandringar. Sedan kom första charterresan i slutet av 1950-talet och det var stort för dem. Ett språk som man inte förstod, maträtter som var helt annorlunda våra och så den fantastiska naturen med grönska och blommor. De älskade båda resmålen och reste gärna i lätta sommarkläder som denna safarikostym.
Kollar man nu på safarikostym så rekommenderar researrangören enklare kläder i mjukt material och en safarihatt. Det gäller alltså verkliga safariresor i Afrika. På vissa hotell och restauranger måste man fortfarande klä upp sig på kvällen, så kanske en nätt kostym är på sin plats även i djungeln.
