I mitt förra blogginlägg nämnde jag i förbigående den hejdundrande bröllopsfesten på Nyköpingshus 1592. Hertig Karl (från 1597 kung Karl IX) gifte sig med Kristina från Holstein-Gottorp. I utställningen Fursten, som finns på museets hemsida finns en målerisk beskrivning av ett party i kolossalformat. Vad sägs om en tiodagarsfest där 635 gäster åt och drack? Kopiösa mängder delikatesser, öl och vin konsumerades. Det var en magnifik samling av Europas grädda som bl a lät sig underhållas av ett teatersällskap från England och ”älgfäktning” på borggården. Läs och låt er imponeras (eller kanske snarare förfäras) av denna uppvisning i lyx och frosseri!
Äktenskapet resulterade i tre barn. Den förstfödde sonen drillades redan från tidiga barnaår i sin kommande roll som kung Gustav II Adolf. Utbildningen bedrevs bl a på hemmaplan i Stockholm men även i Nyköping och i fält med pappa Karl IX.
Från Anders Fryksells ”Berättelser ur svenska historien” från 1832 hämtar jag följande citat:
”En annan gång spatserade han med sin far på ängen vid Örstigsnäs utanför Nyköping. Vakterskan bad honom icke gå in uti buskarna, ty der kunde finnas ormar. — Gif mig hit en käpp, ropade gossen lifligt, så skall jag slå ihjel dem. — Tro icke, han är rädd! sade gamle konungen, som förnöjd åhört hela samtalet.”
Utbildningen till kung leddes av den Nyköpingsfödde Johan Skytte. Politiken, eller läran om den praktiska statskonsten, historien, krigskonsten och rättsläran var viktiga ämnen. Gustav Adolf hade stor fallenhet för språk och lärde sig förutom världsspråket latin också ett antal moderna språk som tyska, holländska, franska och italienska. Han lärde sig också bl a matematik, filosofi och retorik. Gustav II Adolfs vältalighet var omvittnad. Enligt Fryksell berättarglada historiekrönika ”nedlade han fler fiender med tungan än med svärdet”. Detta citat är fritt återgivet ur mitt minne.
